Med hjälp av både externa och interna bedömningar av samma nationella prov jämför denna studie resultatskillnader mellan elever på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige. De externa bedömningarna visar att elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier. De fristående gymnasierna rättar dock de nationella proven generösare än kommunala skolor.
Fristående aktörer inom skolområdet antas ofta anpassa sig mer efter efterfrågan än offentliga. Om familjer är välinformerade om skolors kvalitet och om det inte finns några motsättningar mellan privata och samhälleliga intressen så vore privat utförande av utbildning relativt oproblematiskt.
Utbildning är emellertid ett stort offentligt åtagande som regleras via skollag och styrdokument. Att enskilda familjer har samma uppfattning som samhället i stort om vad en högkvalitativ utbildning innebär är inte självklart. Det är inte heller uppenbart att skolväljande familjer är välinformerade om skolors kvalitet. Av dessa anledningar är det möjligt att privata utförare kan tillhandahålla lågkvalitativ utbildning, antingen genom att utnyttja sitt informationsövertag eller genom att anpassa sig till efterfrågan på sätt som står i strid med det offentligas intressen.
Resultatskillnader på externt rättade prov
Ett problem vid undersökningar av skolkvalitet i Sverige är att det vanligtvis saknas externa bedömningar av elevernas kunskapsnivå. I denna studie används dock nationella prov som under åren 2010-2012 rättades om externt av Skolinspektionen. Resultaten visar att elever på fristående gymnasieskolor i genomsnitt har sämre resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik än jämförbara elever på kommunala skolor. Skillnaden motsvarar cirka 0,2 meritpoäng omräknat i det sammanlagda meritvärdet (medelbetyget är ca 14,0).
Skillnaderna är särskilt stora för elever med relativt låga grundskolebetyg, en grupp som också är överrepresenterad vid fristående gymnasieskolor. Provresultaten är särskilt låga bland elever som inte har högutbildade föräldrar och som går på yrkesförberedande program. För denna grupp motsvarar skillnaden ungefär 0,5 meritpoäng. Bland elever som har höga grundskolebetyg eller högutbildade föräldrar finns emellertid inga statistiskt säkerställda skillnader i provresultat mellan fristående och kommunala skolor. Inte heller finns några statistiskt säkerställda skillnader för elever med utländsk bakgrund.
Skillnader mellan externt och internt rättade prov
I studien jämförs också skolornas egna interna bedömningar och de externa bedömningarna av exakt samma provsvar. Det visar sig då att de fristående skolorna gör generösare bedömningar än kommunala skolor. Skillnaden motsvarar i genomsnitt ca 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än på yrkesförberedande.
Vad beror skillnaderna på?
Att bristande information om skolornas kvalitet ligger bakom resultatskillnaderna är möjligt men samtidigt visar studien att elever med utländsk bakgrund inte presterar sämre vid fristående än kommunala skolor. Att dessa elever skulle ha bättre information om skolors kvalitet än andra elever är möjligt men inte särskilt troligt. Överlag är resultaten konsistenta med att de fristående skolorna anpassar sig efter efterfrågan i högre grad än kommunala, men att denna efterfrågan kan se olika ut i olika familjer.
Studieförutsättningarna för elever vid fristående och kommunala skolor kan skilja sig åt varför analyserna tar hänsyn till elevernas grundskolebetyg och detaljerad information om deras familjebakgrund. Det kan dock finnas icke-observerbara faktorer som påverkar skillnaderna mellan olika skolor, men resultaten är så stabila att detta sannolikt inte är ett stort problem. Skillnaderna i provbedömning mellan kommunala och fristående skolor kan emellertid inte förklaras av att elevunderlaget skiljer sig åt mellan olika huvudmän.
IFN Working Paper nr 1127, ”The Impact of Upper-Secondary Voucher School Attendance on Student Achievement: Swedish Evidence using External and Internal Evaluations”, är skrivet av Björn Tyrefors Hinnerich (Stockholms universitet) och Jonas Vlachos (Stockholms universitet och IFN).
