Så kallade born globals är företag som är exportorienterade redan från start. Dessa företag har lyfts fram av regeringen i diskussionen om hur svenska företag ska kunna bli mer internationellt konkurrenskraftiga. Vår studie visar dock att born globals inte har något tillväxtövertag avseende sysselsättning, förädlingsvärde eller försäljning.
Utlandsetablering är ofta förknippad med risker och stor osäkerhet för företag. Det är därför brukligt att först bygga upp en stark hemmamarknad för att skapa de resurser som krävs för att ta steget ut på den internationella marknaden.
Men så kallade born globals är företag som till synes erhåller betydande konkurrensfördelar genom att exportera i ett mycket tidigt skede. Detta har lett till ett stort intresse för born globals, inte minst bland politiker. Intresset bygger till stor del på en förväntan om att dessa företag ska bli särskilt viktiga för jobbskapande och tillväxt i en globaliserad ekonomi.
Stödprogram utan grund i forskningen
Entusiasmen för exportföretag är underblåst av studier baserade på icke-representativa urval av born globals som sägs visa att dessa är både större och presterar bättre än andra företag i termer av produktivitet, sysselsättning, kapitalintensitet, finansiella tillgångar, exporterfarenhet, vinster, forskning och utveckling och investeringar. Men det finns få belägg för att dagens stora exportföretag skulle ha presterat ännu bättre om de hade börjat exportera snabbare och intensivare.
Trots detta implementerar nu regeringar runtom i världen offentliga stödprogram speciellt riktade mot born globals. Även den svenska regeringen har visat intresse för att stödja och främja tillväxten av born globals, men utan diskussion kring hur det konkreta sambandet mellan sysselsättningsmålet och born globals ser ut, och hur man uppnår det ena genom det andra.
Snabb exporttillväxt lönar sig inte i det långa loppet
Vi undersöker empiriskt sambandet mellan born globals och långsiktig tillväxt, i termer av sysselsättning, försäljning och förädlingsvärde. Samtliga genuint nya svenska tillverkningsföretag startade 2001–2008 ingår i analysen, vilket gör att vi kan följa nya företag i upp till 14 år.
Vi visar att born globals varken är större eller har högre tillväxt än andra exportföretag i tillverkningsindustrin, vilket motsäger tidigare studier som undersökt svenska företag i tillverkningsindustrin.
Vi visar också att tidigare positiva resultat för born globals troligtvis beror på hur avgränsningen av nya företag gjorts, snarare än på vilken definition av born globals som använts.
IFN Working Paper 1210, "Getting the Facts Right on Born Globals", är författat av Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, Institutet för Näringslivsforskning. Vill du veta mer? Kontakta Shon Ferguson på shon.ferguson@ifn.se.
