Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1324

Income Elasticities Without Parameters

Ny metod för att beräkna hur inkomstförändringar påverkar efterfrågan

Working Paper
Referens
Hjertstrand, Per (2020). ”Income Elasticities Without Parameters”. IFN Working Paper nr 1324. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Per Hjertstrand

Att beräkna inkomstelasticiteter d.v.s. hur efterfrågan av en vara eller tjänst påverkas av en förändring av inkomsten, är viktigt för att kunna tolka resultaten i nationalekonomisk forskning. Denna uppsats föreslår en ny metod för att beräkna dessa elasticiteter utan restriktiva antaganden om konsumenternas preferenser.

Hur efterfrågan av en vara eller tjänst påverkas av en förändring av inkomsten, s. k. inkomstelasticiteter, är en viktig fråga i forskningen. Forskare beräknar dessa elasticiteter för att till exempel kunna informera beslutsfattare om hur nya inkomstskatter påverkar efterfrågan på livsmedel. Inkomstelasticiteter används också som underlag av centralbanker för att beräkna den långsiktiga inflationen då inkomstelasticiteten för innehav av pengar är lika med den långsiktiga tillväxten av pengar i ett land. Denna uppsats föreslår en ny metod för att beräkna inkomstelasticiteter från data över priser och konsumerade kvantiteter av varor och tjänster. Metoden kräver minimala antaganden om konsumenternas preferenser.

Metoden tillämpas på hushållskonsumtion
Metoden tillämpas på detaljerade data från drygt 3 000 spanska hushåll. I denna applikation beräknar vi inkomstelasticiteten för varukategorin ”mat och icke-alkoholhaltiga drycker i hemmet”. Syftet med applikationen är att undersöka om hushållens inkomstelasticitet för denna varukategori är homogen eller om den skiljer sig åt mellan hushåll. Vi finner att 75 procent av alla hushåll har en inkomstelasticitet större än 0,14, vilket innebär att om hushållets inkomst ökar med en procent så ökar efterfrågan av ”mat och icke-alkoholhaltiga drycker i hemmet” med 0,14 procent. Vidare finner vi att bara som 25 procent av alla hushåll har en inkomstelasticitet större än 0,21. Utifrån dessa resultat drar vi slutsatsen att inkomstelasticiteten är relativt homogen  mellan hushåll.


IFN Working Paper nr 1324, “Income Elasticities Without Parameters”, är författat av Per Hjertstrand, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Per Hjertstrand, per.hjertstrand@ifn.se.