Internationell handel kräver kunskap om utländska preferenser, distributionssystem, lagar och regler. Företag kan tillgodogöra sig denna kunskap genom att anställa personer som invandrat från dessa länder. Vi finner att internationell handel leder till en positiv sysselsättningseffekt för invandrare, men ingen effekt på redan sysselsatta invandrares löner.
Effekten av internationell handel på invandrares arbetsmarknadsintegration är av stort intresse i ljuset av invandrares bristande integration. Sysselsättningen är lägre för invandrare än för inrikes födda. Den är vidare mycket låg för icke-europeiska invandrare i allmänhet och för flyktinginvandrare i synnerhet.
Tidigare studier visar att det tar många år innan somliga invandrargrupper får fotfäste på arbetsmarknaden. En bättre förståelse för vilka faktorer som underlättar invandrares arbetsmarknadsintegration är därför välkommen.
Vi undersöker en sådan möjlig aspekt genom att studera den kausala effekten av ökad internationell handel på invandrares sysselsättning och löner. Hypotesen är att ökad handel med ett visst land ökar både sysselsättningen och lönerna för personer som invandrat från detta land.
Analysen baseras på ett stort datamaterial över svenska företag och svenska invånare, med information om en mängd olika företags- och individkarakteristika, inklusive företags import och export samt individers födelseland.
Störst effekt när handel inleds
Vår studie visar på positiva sysselsättningseffekter av internationell handel, såväl för export som för import. I synnerhet är effekten relativt stor när företag börjar handla med nya länder, då ökar antalet anställda från det landet med nästan 200 procent. Dock är ökningen mer blygsam i absoluta tal, då företag har få anställda invandrare innan handeln inleds.
Även en expansion av redan befintlig handel har en positiv, men storleksmässigt mindre, effekt på antalet sysselsatta invandrare. Däremot finner vi ingen effekt på redan sysselsatta invandrares löner. Här bör det understrykas att lönerna kan ha ökat för de invandrare som nyanställs till följd av handeln, en aspekt som framtida studier får undersöka.
Skillnader mellan grupper
Effekten av handel på sysselsättning är robust men skiljer sig åt mellan invandrargrupper, företag och regioner. Effekten är större för kvalificerad än för mindre kvalificerad arbetskraft, större för män än för kvinnor och större för europeiska invandrare än för invandrare från mer avlägsna regioner. Det är vidare värt att notera att vi finner en positiv effekt av internationell handel även på sysselsättningen för andra generationens invandrare.
Dessutom tycks effekten vara relativt stor när företag handlar med länder med höga tullar och andra handelshinder. Slutligen är effekten relativt stor i företag med låg andel kvalificerad arbetskraft, vilket kan bero på att dessa företag saknar den nödvändiga kompetensen som krävs för internationell handel.
IFN Working Paper nr 1343, "International Trade and Labor Market Integration of Immigrants", är författat av Magnus Lodefalk, Örebro universitet, Global Labor Organization och Ratio, Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Aili Tang, Örebro universitet och Ratio. Vill du veta mer? Kontakta författarna: Magnus.lodefalk@oru.se, fredrik.sjoholm@nek.lu.se eller aili.tang@oru.se
