Elever som går på fristående gymnasieskolor får högre betyg och bättre resultat på nationella prov än jämförbara elever på kommunala skolor. Vi visar också att elever i friskolor har större sannolikhet att få ett högre kursbetyg än provbetyg. Detta resultat tyder på bristande samstämmighet i betygssättningen.
I dag går var fjärde elev i den svenska gymnasieskolan på en friskola. Detta är en följd av stora förändringar i utbildningssystemen på grundskole- och på gymnasieskolenivå sedan början av 1990-talet. Privata aktörer har sedan dess kunnat etablera sig på den svenska skolmarknaden under relativt liberala villkor, även om det sedermera genomförts skärpningar. En stor majoritet av de privata aktörerna är vinstdrivande skolor vars intäkter och därmed också möjligheter till vinst beror på hur väl de lyckas attrahera elever och få den medföljande skolpengen. Samtidigt är alla skolor, kommunala såväl som fristående, fria att själva sätta betyg på både kurser och nationella prov.
Utfall under och efter skoltiden undersöks
Vi studerar en rad olika utfall för elever som har gått på en fristående gymnasieskola. Utöver rent akademiska utfall, som betyg och resultat på nationella prov, undersöker vi även hur kursbetyg och provbetyg förhåller sig till varandra inom respektive ämne. Vi studerar även effekten på övergång till högre studier och kortsiktiga arbetsmarknadsutfall efter gymnasietiden.
Vi följer individer som börjat i gymnasieskolan mellan åren 2009–2013. Vi tar hänsyn till elevernas familjebakgrund, deras tidigare prov- och betygsresultat i grundskolan samt hur eleverna har rangordnat kommunala och fristående skolor i ansökan till gymnasiet.
Vi finner att elever som går på fristående gymnasieskolor får både högre betyg och högre resultat på nationella prov i svenska och engelska jämfört med liknande elever som går på kommunala skolor. Om betyg och nationella prov reflekterar elevernas förvärvade studiekunskaper skulle dessa resultat kunna tolkas som att friskolor erbjuder en högre utbildningskvalitet än kommunala skolor. Elever i friskolor får däremot inte högre resultat på de nationella proven i matematik.
Friskolor ger oftare ett kursbetyg som är högre än provbetyget
Tidigare forskningsstudier och myndighetsrapporter har dock indikerat att det i svenska skolan förekommer betygsinflation, och att problemet verkar vara större bland fristående gymnasieskolor. Våra resultat ger stöd för att skillnader mellan friskolor och kommunala skolor åtminstone till viss del kan drivas av betygsinflation. Exempelvis finner vi att elever i friskolor har större sannolikhet att få ett högre kursbetyg än provbetyg i alla provämnen, samtidigt som det inte finns någon skillnad gällande sannolikheten att få ett lägre kursbetyg än provbetyget. Vi finner också att friskolor med en lägre andel behöriga lärare är mer benägna att ge högre kursbetyg än provbetyg. Våra resultat tyder på att det kan vara lämpligt att vidta åtgärder för att öka samstämmigheten i betygssättningen, till exempel genom att införa extern rättning av nationella prov.
IFN Working Paper nr 1371, "The Impact of Attending an Independent Upper Secondary School: Evidence from Sweden Using School Ranking Data", är författat av Karin Edmark, SOFI, Stockholms universitet, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Lovisa Persson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Högskolan i Kristianstad. Kontakta Karin Edmark, karin.edmark@sofi.su.se, eller Lovisa Persson, lovisa.persson@ifn.se, om du vill veta mer.
