Forskningen kring sambandet mellan entreprenörskap och ojämlikhet betraktar för det mesta jämlikhet i termer av inkomst- eller förmögenhetsfördelning. Vi menar att relativt välbefinnande är ett annat viktigt jämlikhetsmått, som entreprenörskapsforskare bara nyligen börjat intressera sig för.
Som ett bidrag till att fylla detta forskningsgap teoretiserar vi kring sambandet mellan entreprenörskap och eudaimoniskt välbefinnande. Genom att vidga synen på ojämlikhet blir studien ett viktigt steg för att fördjupa förståelsen för entreprenörskapets följder.
Eudaimonia – mänsklig blomstring
Den grekiske filosofen Aristoteles myntade begreppet eudaimonia, mänsklig blomstring, vilket handlar om att människor finner sin fulla potential i sin strävan efter mening och självförverkligande. Utifrån ett sådant välbefinnande-perspektiv handlar alltså ojämlikhet om mer än fördelningen av inkomster eller förmögenheter, även om sådana faktorer inte är irrelevanta.
Vi postulerar att entreprenöriellt handlande är en viktig mekanism för att människor ska kunna eftersträva eudaimoniskt välbefinnande. Jämlikhet sett ur ett sådant perspektiv påverkas därför av ett samhälles entreprenöriella tillgänglighet, definierat som den frihet och möjlighet människor har att handla entreprenöriellt. Det kan ske genom att starta ett företag, men också på andra sätt och inom andra områden än det strikt ekonomiska.
Entreprenöriell tillgänglighet främjar välbefinnande
Vi formulerar tre testbara hypoteser kring sambandet mellan institutioner, entreprenöriell tillgänglighet och eudaimoniskt välbefinnande på individ- och samhällsnivå. Vi betonar vikten av att ett samhälles formella och informella institutioner gynnar entreprenöriell tillgänglighet, då detta indirekt främjar välbefinnandet både för dem som väljer att bli entreprenörer och för andra individer.
Följden är sannolikt också ökad jämlikhet i välbefinnande, både för att blomstring har positiva externaliteter hos omgivningen och för att mer entreprenörskap skapar fler möjligheter till specialisering. Medan jämlikhet i välbefinnande kan sammanfalla med ökad jämlikhet längs mer traditionella dimensioner, såsom inkomster, så sker inte detta per automatik. Vår förhoppning är att framtida forskning ser denna studie som en språngbräda för en bättre förståelse för sambandet mellan entreprenörskap och ojämlikhet i bred bemärkelse.
