Storskalig centralstyrd industripolitik för att uppnå ambitiösa samhällsmål har i dag en framträdande roll i debatt och politik. Denna missionsorienterade innovationspolitik granskas teoretiskt och empiriskt i en ny antologi. Baserat på de olika bidragen drar vi sju slutsatser som ifrågasätter detta angreppssätt.
I dag menar allt fler att en hållbar, inkluderande och välfungerande samhällsekonomi kräver en omfattande aktiv stat som skapar innovationer och nya marknader – en entreprenöriell stat. Denna nyvunna entusiasm för att en ”synlig hand” bör – eller kanske t.o.m. måste – leda ekonomin framåt har fram till nyligen undgått en kritisk granskning värd namnet. Det finns en brist på akademiska studier som undersöker hur, när och varför missionsorienterad innovationspolitik, s.k. missioner, riskerar att misslyckas.
Ny antologi
För att råda bot på detta problem har vi sammanställt en antologi som kritiskt granskar denna innovationsstrategi. Den empiriska delen av antologin innehåller tre detaljerade fallbeskrivningar av misslyckade missioner men också en närmare granskning av andra empiriska utsagor som ofta åberopas för att motivera missioner. Därutöver presenteras en genomgång av 49 andra missioner samt en kartläggning av hur statliga myndigheter använder utvärderingar av innovationspolitik. Boken avslutas med att visa på alternativa lösningar och angreppssätt.
De sju lärdomarna
Vi har själva kompletterat analysen med tre andra missioner som inte uppfyllde förväntningarna eller där den gängse tolkningen av dessa kan ifrågasättas: Nixons ”krig” mot cancern, USA:s försök att öka bostadsägandet och det svenska miljonprogrammet. Genom att analysera dessa fall har vi extraherat följande sju lärdomar: 1) Missioner kan inte lösa s.k. ”elaka” problem, dvs. problem som är komplexa, osäkra, svårgripbara och spänner över flera politikområden, 2) Politiker och myndigheter är inte befriade från egenintresse, 3) Beslutsfattare saknar tillräcklig information för att utforma missioner på ett ändamålsenligt sätt, 4) Missioner snedvrider konkurrensen, 5) Missioner göder privilegiejakt och klientpolitik, 6) Missioner snedvrider incitamenten och alstrar moralisk risk, 7) Missionsorienterad innovationspolitik ignorerar alternativkostnaden.
De sju lärdomarna understryker de potentiella problem som en missionsorienterad politik står inför och tydliggör varför missioner sällan lever upp till ställda förväntningar. Även om våra slutsatser i första hand är baserade på antologibidragen, vilka i sig täcker många aspekter och perspektiv, bedömer vi att slutsatserna i hög grad äger generell giltighet.
