Vi studerar företagande bland utrikes födda från Asien och Afrika under den turbulenta perioden 2011 till 2021. De har lägre sannolikhet att bli företagare, högre sannolikhet att lämna företagande och lägre företagarinkomster än inrikes födda. Särskilt gäller detta kohorter som invandrat under 2011–2021.
Några särskilda händelser gör vår observationsperiod 2011–2021 till ett turbulent årtionde. Hösten 2015 inträffade det som brukar benämnas flyktingkrisen, då en stor mängd flyktinginvandrare sökte uppehållstillstånd i Sverige. Detta gjorde att invandringen till Sverige kom att ligga på historiskt sett mycket höga nivåer under åren 2015 och 2016. Under första halvåret 2020 utbröt Covid-19-pandemin. Pandemiutbrottet ledde till införande av en rad olika restriktioner och nedstängningar som slog hårt mot delar av ekonomin, inte minst mot den privata tjänstesektorn, där många utrikes födda företagare är verksamma.
Registerbaserad studie
Det är väl känt att integrationsproblemen på den svenska arbetsmarknaden är omfattande. Framförallt har utrikes födda från länder utanför Europa svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett alternativ till arbetslöshet och låga inkomster är att starta eget företag.
Med hjälp av omfattande registerdata studerar vi sannolikheten att vara företagare för utrikes födda från Afrika och Asien. Vi undersöker också hur in- och utflöde till och från företagande samt företagarinkomster förändras under tidsperioden för dessa grupper. Vår studie omfattar även olika bolagsformer där aktiebolag och enskilda firmor analyseras separat.
Skillnader mellan bolagsformer
Resultaten visar på skillnader mellan utrikes födda företagare från Asien och Afrika och inrikes födda företagare. Inflödet till företagande är lägre och utflödet från företagande är högre bland utrikes födda från nämnda regioner än bland inrikes födda. Vidare är inkomsterna från företagandet lägre bland utrikes födda än för inrikes födda företagare.
Utrikes födda som invandrat under senaste årtiondet har högre sannolikhet att lämna företagandet och har lägre företagarinkomster än de som invandrat tidigare. När vi jämför företagarinkomster mellan olika kohorter klarar sig utrikes födda som invandrat under det senaste årtiondet och driver sina företag som aktiebolag bättre jämfört med tidigare kohorter än de utrikes födda som invandrat under samma tidsperiod och driver företag som enskild firma.
Företagande viktigt för integrationen
Våra resultat visar att de resultat som framkommit i tidigare forskning kring utrikes föddas företagande i hög grad är giltiga även under ett turbulent årtionde med flyktingkris och pandemi. Förklaringar till sämre utfall för utrikes födda företagare än för inrikes födda kan sökas i exempelvis skillnader i tillgång till finansiellt kapital, kännedom om marknader och diskriminering från kunder, banker och leverantörer. Mer forskning är nödvändig för att öka förståelsen kring villkoren för utrikes föddas företagande.
