Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1511

The Socioeconomics of Wind Power Expansion: Evidence from Sweden

Låginkomsttagare och lågutbildade överrepresenterade bland dem som bor nära vindkraftverk

Working Paper
Referens
Lundin, Erik och Jenny von Platten (2024). ”The Socioeconomics of Wind Power Expansion: Evidence from Sweden”. IFN Working Paper nr 1511. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Erik Lundin, Jenny von Platten

Personer som bor nära vindkraftverk har i genomsnitt lägre inkomster och kortare utbildning jämfört med riksgenomsnittet. Vi visar även att sannolikheten att få en ansökan om vindkraftverk godkänd minskar när de närboendes inkomster och utbildningsnivå ökar.

Vindkraft är en hörnsten i energiomställningen, men den medför samtidigt negativa lokala externaliteter, såsom visuella och akustiska störningar för de närboende. Europeiska studier som undersöker vindkraftens effekter på fastighetsvärden pekar på en negativ effekt upp till cirka 2 km från den närmaste turbinen. Undersökningar visar också att närliggande vindkraftverk minskar invånarnas vilja att delta i energiomställningen i allmänhet, till exempel genom att minska stödet för partier som förespråkar vindkraft.

Data för alla större vindkraftsparker
Vi beräknar skillnaden i socioekonomisk status (SES) mellan invånare som bor nära vindkraftverk, inom 0–2 km från närmaste vindkraftverk, och dem som bor längre bort. Vi använder data från alla större vindkraftsparker som byggdes mellan åren 2010 och 2015, och jämför förändringar tio år före till fem år efter parkens uppförande.

När jämförelsen görs med andra invånare inom samma kommun som bor längre än 2 km bort, är skillnaderna för alla undersökta variabler antingen ekonomiskt betydelselösa eller inte statistiskt säkerställda. Jämfört med riksgenomsnittet har dock exponerade individer 14 procent lägre inkomster och ungefär ett års kortare utbildning. Båda skillnaderna är statistiskt säkerställda. Dessa skillnader förblir stabila både före och efter vindkraftparkerna etablerats. Resultaten indikerar därmed att även om vindkraft kan ha negativa hälsoeffekter, påverkas inte standardindikatorer för SES, såsom inkomst och utbildning.

Vi undersöker även sambandet mellan sannolikheten att en ansökan om vindkraft godkänns och de närboendes inkomst och utbildning. För båda variablerna finner vi ett negativt samband med sannolikheten att ansökan godkänns. Eftersom icke observerade variabler kan samvariera både med inkomst och utbildning samt med andra variabler som är relevanta för vindkraftens lämplighet, exempelvis närheten till naturreservat, kan resultaten dock inte tolkas kausalt.

Kompensation till närboende kan mildra konsekvenserna
Även om resultaten indikerar att individer med låga inkomster är överrepresenterade bland dem som påverkas av vindkraft, innebär detta inte nödvändigtvis att vindkraftverken är placerade på fel platser ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det kan mycket väl vara så att det totala värdet av de negativa externaliteterna skulle bli större om nya vindkraftverk des i områden med höga inkomster. Resultaten indikerar dock att någon typ av ekonomisk kompensationsmekanism till de närboende skulle kunna mildra vindkraftens negativa fördelningseffekter.

 

Erik Lundin

+46 (0)70 752 5847
erik.lundin@ifn.se