Denna webbplats lagrar cookies i begränsad omfattning. Genom att besöka sidan, godkänner du villkoren i vår integritetspolicy. Läs mer

Working Paper No. 1070

Transmission Costs, Transmission Capacities and their Influence on Market Power in Wholesale Electricity Markets

Överföringskapacitet och överföringskostnader på integrerade elmarknader

Working Paper
Referens
Blázquez de Paz, Mario (2015). ”Transmission Costs, Transmission Capacities and their Influence on Market Power in Wholesale Electricity Markets”. IFN Working Paper nr 1070. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Mario Blázquez de Paz

Elmarknader blir allt mer integrerade. Effektiva överföringsanläggningar är avgörande för att konkurrensen ska kunna öka mellan marknader. Denna uppsats analyserar hur den teoretiska jämvikten på integrerade elmarknader påverkas av olika typer av överföringskostnader. Resultaten visar att s.k. överföringstaxor, kopplade till mängden elektricitet som säljs på den konkurrerande marknaden, kan vara konkurrenshämmande och leda till högre konsumentpriser.

Möjligheten att överföra elektricitet mellan marknader blir allt viktigare, eftersom elmarknader blir allt mer integrerade – både nationellt och internationellt. Traditionellt sett har överföringsledningarna huvudsakligen använts till samhällsnyttiga tjänster, bland annat genom att dra nytta av regionala skillnader i konsumtionsmönster och produktionskostnader.

Men med tanke på att elproduktionsindustrin blir allt mer avreglerad, inte minst i Nordamerika och i Europa, blir överföringsanläggningarna viktiga även för att bidra till ökad konkurrens mellan producenter på olika marknader. Överföringskostnaderna på elmarknader berörda av överföringsbegränsningar spelar även en avgörande roll för konsumenters välfärd.

Två typer av taxor analyseras
I denna uppsats analyserar jag priser och volymen överförd elektricitet på integrerade elmarknader karaktäriserade av överföringshinder och överföringskostnader. Mer specifikt analyseras jämviktseffekten av två olika typer av taxor. Den första typen används i majoriteten av Europa, inklusive i Sverige, och innebär att det finns ett linjärt förhållande mellan volymen elektricitet som överförs och taxan producenten får betala, oavsett om denne exporterar eller inte.

Den andra typen, s.k. överföringstaxor, karaktäriseras av att producenten bara betalar för elektriciteten som säljs på den andra marknaden. När möjligheten att exportera elektricitet begränsas skiljer sig effektiviteten åt på olika marknader. Producenter på en marknad med hög efterfrågan står inför ett efterfrågeöverskott, medan producenter på en marknad med låg efterfrågan inte kan sälja hela sin produktionskapacitet.

Utan överföringstaxor har producenten på marknaden med hög efterfrågan därför incitament att höja sina priser. Marknadsjämvikten blir därigenom ojämn, dvs. priser och volymen överförd elektricitet skiljer sig åt på olika marknader– även om producenterna har identiska produktionskostnader och produktionskapaciteter.

Överföringstaxor kan vara konkurrenshämmande
Förekomsten av överföringstaxor gör producenten på marknaden med hög efterfrågan relativt mer effektiv, eftersom denne inte behöver exportera och betala överföringstaxor. För att dra nytta av sina kostnadsfördelar visar jag att det skapas incitament att i stället sänka sitt pris, vilket i sin tur kan öka konsumenternas välfärd.

Den andra typen av taxa har däremot ingen konkurrenseffekt. Resultaten visar därför att överföringstaxor, i jämförelse, skulle vara bättre för både marknaden och konsumenter. Slutligen finner jag att effekten av en kapacitetsökning till stor del beror på huruvida det finns överföringstaxor eller inte. Utan överföringstaxor leder en ökad överföringskapacitet till ökad konkurrens mellan producenter och lägre priser. Positiva överföringstaxor kan tvärtom leda till minskad konkurrens och prisökningar.


IFN Working Paper nr 1070, ”Transmission Costs, Transmission Capacities and their Influence on Market Power in Wholesale Electricity Markets”, är författat av Mario Blázquez de Paz, Institutet för Näringslivsforskning (IFN).