I den här studien undersöker vi hur utköp av börsnoterade bolag kan påverka näringslivspolitiken. Vår analys visar att en minskad möjlighet för medborgare att ta del av företagsvinster genom publikt ägande av aktier kan minska stödet för en näringslivsvänlig politik. Det kan leda till färre investeringar och sämre produktivitetsutveckling i näringslivet.
Under de senaste 15 åren har färre företag låtit sina aktier handlas på reglerade marknadsplatser. Exempelvis minskade enligt NASDAQ OMX antalet noterade bolag i Sverige från 311 till 258 mellan åren 2000 och 2012, medan antalet noterade företag i USA minskade från 7 423 år 1997 till 3 773 år 2014.
En förklaring till att antalet listade bolag minskar är ökade utköp av riskkapitalbolag. Syftet med denna uppsats är att öka vår kunskap om bestämningsfaktorerna bakom dessa utköp från börsen och att undersöka hur minskad publik handel med aktier kan påverka näringslivspolitiken.
Utköp av börnoterade företag kan leda till en mindre näringslivsvänlig politik
Vår analys tar sin utgångspunkt i att publik handel med aktier gör det möjligt för fler medborgare att direkt äga aktier i företag. Vi analyserar sedan en ekonomi där det finns tre typer av medborgare: löntagare, företagsägare och en medelklass som både är löntagare och aktieägare. Medelklassen kan dock endast äga aktier i de företag som är börsnoterade. Medborgarna kan rösta på två olika politiska partier, antingen ett parti som företräder företagsägare (och prioriterar företagsvinster) eller ett parti som företräder löntagare (och prioriterar löneutveckling).
Analysen visar att medelklassen kan vara villig att sälja sina aktieinnehav i de börsnoterade företagen till ett lägre värde än bolagens framtida totala intjäningsförmåga (inklusive de förväntade framtida besparingarna från utköpet). Orsaken är att medelklassen inser att om ett flertal företag köps ut kommer till slut den politiska majoriteten att ändras från en företagsvänlig till en löntagarvänlig majoritet och därmed kommer medelklassens löner att öka.
Varför kommer då den politiska makten att skifta vid utköp? Anledningen är att medelklassen som säljer sina aktier kommer att vara mindre exponerad för företagens vinstutveckling. De röstar därför istället på partiet som företräder löntagarna.
Antalet utköpta börsbolag kan bli för många från ett samhällsekonomiskt perspektiv
Analysen visar vidare att utköp är förenade med negativa externaliteter för ägare av icke-börsnoterade bolag. Utköp som minskar det politiska stödet för en näringslivsvänlig ekonomisk politik skadar ägarna av icke-börsnoterade bolag i ekonomin. Denna negativa externalitet tar inte köparna och säljarna hänsyn till när utköpet genomförs, vilket förklarar varför de privata incitamenten för utköp kan vara starkare än de samhällsekonomiska.
Riskkapitalbolagen, medelklassen och löntagarna är vinnare när fler bolag köps ut från börsen. En förändrad näringslivspolitik gör att löntagarna och medelklassen (i egenskap av löntagare) får högre löner. Den innebär också att riskkapitalbolagen och medelklassen delar effektivitetsvinster från utköpet från börsen. Förlorarna är ägarna till icke-börsnoterade företag, som genererar lägre vinster då politiken blir mindre företagsvänlig.
Utköp som ändrar den politiska jämvikten skapar ett sämre företagsklimat, vilket hämmar företagsinvesteringarna och därmed produktivitetsutvecklingen i näringslivet. Det kan alltså uppkomma en situation där den totala välfärden i samhället minskar på grund av utköpen. Genom att sälja sina aktier i de börsnoterade företagen till riskkapitalisterna kan medelklassen tillskanska sig en större del av en mindre total välfärd i landet.
En policyslutsats från studien är att när olika regleringar av noterade bolag analyseras bör hänsyn tas till att dessa regleringar riskerar att minska den publika handeln med aktier. Minskad handel kan göra att medborgarna intresserar sig mindre för näringslivspolitik och företagens villkor, vilket kan leda till försämrad näringslivspolitik och därmed färre investeringar och minskad produktivitet. Ett alternativ är att underlätta för företag att börsnotera sig då detta motverkar de effekter vi studerar här.
IFN WP nr 1115, ”The Incredible Shrinking Stock Market: On the Political Economy Consequences of Excessive Delistings”, är författat av Alexander Ljungqvist (New York University, NBER, CEPR och IFN, Lars Persson (IFN och CEPR), och Joacim Tåg (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Lars Persson på lars.persson@ifn.se.
