IFN i media

Det finns en hel del motstridig forskning när det kommer till om personer med hög kognitiv förmåga tenderar att ha högre arbetsinkomster eller inte. Nu rapporterar Kvalitetsmagasinet att en ny studie, framtagen av bland annat Spencer Bastiani, affilierad forskare vid IFN, visar att så är fallet.

Hur klarade Sveriges skolelever pandemin? Det finns en risk att prestationerna kommer att falla igen, skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad forskare vid IFN, i Kvartal. 

Det är för oss obegripligt hur de statliga satsningarna på vätgasbaserat stål kan reduceras till en ideologisk fråga där skeptiker etiketteras som nyliberaler eller höger. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, i en replik i Dagens Industri.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, anser att diskussionen om ekonomiska klyftor som förs i medierna är tveksam: ”Man vill låta påskina att klyftorna ökar även när de med vedertagna mått inte gör det”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Det är möjligt att dra nytta av privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas. Detta visar en ny rapport författad av bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, skriver Tidningen Näringslivet. 

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, kommenterar regeringens vårbudget i SVT.

Innan regeringen presenterade sin vårproposition och vårändringsbudget fanns uttalade förväntningar om vad denna skulle komma att innehålla. Lars Calmfors, forskare vid IFN, delar med sig i Sveriges Radio, P1 Morgon, om vad han tror komma skall. 

Lars Calmfors, forskare vid IFN, sitter med i Omni Ekonomis panel av experter. Tillsammans beskriver de regeringens vårbudget som återhållsam och otillräcklig, men ger också beröm för att satsningar görs med ”laserprecision”. 

Aktiv, ”grön” industripolitik av det snitt som givit upphov till Hybrit, H2 Green Steel och andra satsningar i Norrland är inte förenlig med ideal om transparens och granskning. Det skriver bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, tillsammans med två andra debattörer i en replik i Svenska Dagbladet.

Gröning och Blomgren fortsätter att i podden Utanför leta förklaringar till varför delar av den offentliga sektorn inte fungerar ultimat. I detta avsnitt medverkar Magnus Henrekson, forskare vid IFN, och diskuterar vården, polisen, skolan och det svenska samhällsbygget i stort.

Statliga subventioner till utländska företag är sällan samhälls­ekonomiskt försvarbara. För att locka investeringar till Sverige är ett allmänt gott näringslivs­klimat viktigare, skriver Fredrik Sjöholm, forskare och vd vid IFN, i Svenska Dagbladet. 

I rapporten "Vad hände med Sveriges reformförmåga?" pekar författarna på att det politiska landskapet har förändrats. ”Sverige är inte längre den kapitalistiska välfärdsstat som vi var tidigare”, säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

AI-boomen är här. Hur vi förhåller oss till det skiljer sig en del åt, men nyfikenhet vinner i längden. Det säger Andreas Bergh, forskare vid IFN, till Tidningen Näringslivet.

Regeringen bör sänka den statliga inkomst­skatten till 10 procent. Det skulle ge ett enklare och mer rättvist skatte­system, skriver Andreas Bergh och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Svenska Dagbladet.

Under fredagen sattes "märket" för avtalsrörelsen då industriavtalet slöts. "Märket", som är normerande för den svenska arbetsmarknaden, hamnar på 7,4 procent på två år och en särskild låglönesatsning på 1350 kronor. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att "märket" blev högre än många förväntat sig. 

Just nu pågår förhandlingar gällande ett nytt löneavtal mellan arbetsmarknadens parter inom industrin, och det är detta avtal som sätter nivån för resten av den svenska arbetsmarknaden. Men detta avtal kommer inte följa inflationen och den senaste tidens prisökningar säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till SVT. 

Fack och arbetsgivare inom industrin förhandlar just nu intensivt för att nya avtal ska bli klara innan de gamla löper ut på fredag kväll.  Löneökningarna i industrin blir sedan en norm – ett märke – för den övriga arbetsmarknaden, där totalt 450 kollektivavtal förhandlas om i år. Men det osäkra ekonomiska läget gör det ovanligt svårt att avgöra vilken löneökning som är ”rätt”. Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas i Arbetet om var han tror att märket kommer hamna. 

Samtidigt som inflationen är hög med höga matpriser och stigande räntor, befinner vi oss i början av en lågkonjunktur. Hör Daniel Waldenström, forskare vid IFN, och Jennie Sandén, privatekonom vid Danske bank, i Sveriges Radios Plånboken. 

Förhandlingarna om ett nytt löneavtal mellan facken och arbetsgivarna i industrin pågår för fullt, och löneökningarna man kommer överens om sätter sedan nivån för resten av arbetsmarknaden. Lars Calmfors, forskare vid IFN, säger till SVT att löneökningarna i slutändan lär ligga långt från inflationen.

Varaktig arbetslöshet är svensk jämlikhetspolitiks stora misslyckande, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i en intervju med Tidningen Näringslivet. 

Eftersom matpriserna rusat de senaste månaderna, tycker nu både Miljöpartiet och Vänsterpartiet att man borde överväga att slopa momsen på mat. Men slopad matmoms är inget bra sätt att hjälpa låginkomsttagare, säger Daniel Waldenström, forskare vid IFN, till SVT.

I en snabbt föränderlig omvärld är det bara entreprenörskapet som kan säkerställa fortsatt ekonomiskt och socialt välstånd, skriver bland annat Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, forskare på IFN, i Ny Teknik.

Björn Tyrefors och Daniel Knutsson, forskare vid IFN, publicerade nyligen en studie om ambulanssjukvården i Region Stockholm. En studie som lyfts i Expressen då den visar att risken att dö är högre om SOS Alarm skickar en privat ambulans än en offentlig. 

"Så länge ingen tror att en medlemsstat kan bli statsbankrutt är det svårt att tvinga fram finanspolitisk disciplin", skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i Dagens Nyheter.

Inflationssiffror har rusat och finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade till sig matjättarna för diskutera frågan. Samtidigt väcks röster om att hushållen med minst marginaler bör få stöd för att klara matpriserna. I Godmorgon världen, Sveriges Radio, säger dock Daniel Waldenström, forskare vid IFN, att han inte tycker att man bör införa några nya specialstöd.

Den europeiska centralbanken ECB har höjt sin styrränta, vilket kan påverka svensk ekonomi. Daniel Waldenström, forskare vid IFN, intervjuas gällande detta i SVT:s Rapport.