IFN i media

Medvetenheten om Sveriges korruptionsproblem har blivit större de senaste tio åren, men trenden går åt fel håll och debatten är begränsad. Det som behövs är att olika delar inom offentlig sektor granskar varandra, och bättre möjligheter för medborgare och journalister att följa vägen från beslut till faktura, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Vid seminariet som arrangerades i Riksdagen den 21 februari av S och M på initiativ av Kommissionen för Skattenytta så fick Lars Calmfors ge sin syn på vilka områden regering och opposition kan och bör samverka.

Representanter från 164 länder möts just nu i Abu Dabhi för att enas om gemensamma regler för världshandeln. Samtidigt ökar slutenheten och protektionismen i världen.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, samt Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor hos Svenskt näringsliv, intervjuas i Ekonomiekot Extra.

Marknadskrafterna kan sättas ur spel och löner hållas nere, om en arbetsgivare är så dominant som regionerna. Emil Bustos, forskare vid IFN, förklarar sambanden och uttrycker förvåning över Vårdfokus avslöjanden.

Industripolitikens återkomst innebär en renässans för symbiosen mellan staten och kapitalet. Såväl ekonomisk teori som historiska erfarenheter visar att detta är ett misstag, skriver forskarna Magnus Henrekson, Christian Sandström och Mikael Stenkula i en debattartikel i Dagens Industri.

Uppfattningen om överskottsmålet går isär även bland skickliga nationalekonomer. Men debatten fokuserar alltför mycket på ekonomiska teknikaliteter. I stället bör vi beakta hur det finanspolitiska ramverket spelar in i den politiska processen, skriver Niclas Berggren, forskare vid IFN, i en artikel i Timbros magasin Smedjan.

Jacob Lundberg, forskare vid IFN, intervjuas i Expressen om tågkaoset i Sverige.

Vad säger den avbrutna Academedia-affären om det svenska skolsystemet?

Nyheterna om köpet ledde först till kursras, och sedan blev det inte av. Vad var det som hände och vad säger det om det svenska skolsystemet? Magnus Henrekson, forskare vid IFN, Karin Grundberg Wolodarski, journalist och författare, diskuterar med Andreas Ericson i ledarredaktionens podd i Svenska Dagbladet.

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening, Jacob Lundberg, forskare vid IFN och Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, kommenterar det svenska skattetrycket i Tidningen Näringslivet.

Att vindkraft ses som en central del i omställningen, både på land och till havs, har skapat debatt och vindkraftsprojektörerna möter stort lokalt motstånd. Vågar vi släppa lös en så omfattande satsning som vi vet innehåller giftiga kemikalier och som avger betydande buller utan att veta mer om effekterna på vare sig miljö, djur eller människor? skriver Magnus Henrekson, forskare vid IFN, Helen Karlsson och Bengt Ståhlbom i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

Hela livet har jag studerat. Från lågstadiet har det rullat på, fram till ett jobb på universitetet. På många sätt har jag världens bästa jobb som professor. Det är lustfyllt att arbeta med idéer, försöka tänka logiskt och förmedla mina tankar till andra. Samtidigt kan jag ibland undra hur nyttig min karriär som ”akademisk broiler” egentligen har varit. Skriver Henrik Jordahl, affilierad forskare vid IFN, i en krönika i Smålänningen.

Politiska satsningar kan finansieras på andra sätt än genom höjda skatter eller nya lån. Ett är att omprioritera bland befintliga medel. Varje år samlar offentlig sektor in över 2500 miljarder kronor från skattebetalarna - det motsvarar ett ansenligt antal kärnkraftverk, vindkraftsparker, regementen, vägkilometer eller vad man nu vill satsa på, skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, i Affärsvärlden.

Anklagelser om forskningsfusk – i en studie av metoder för att främja ärlighet – har lett till en hätsk dispyt vid Harvard Business School. Händelsen väcker samtidigt grundläggande frågor om den i dag så omhuldade beteendeekonomins trovärdighet. Om detta skriver Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, i en fördjupande essä, Under strecket, i Svenska Dagbladet.

Inkomstskillnaderna i Sverige ökar enligt SCB. Men Daniel Waldenström, forskare vid IFN, vill nyansera bilden av de växande klyftorna.

– Oavsett hur man räknar är Sverige ett av världens mest jämlika länder, säger han till Dala-Demokraten.

Risk för AI-apokalyps på arbetsmarknaden? Det tror inte arbetsmarknadsexperten Joacim Tåg, forskare vid IFN. Däremot kan utvecklingen vara en väckarklocka för många. "Det finns sektorer som kommer att transformeras radikalt”, säger han till Tidningen Näringslivet.

Behovet av investeringar är uppenbart. Att då klamra sig fast vid dagens överskottsmål har ett högt pris för framtida generationer. Och riskerna? Dem kan vi parera. Skriver Lars Calmfors, forskare vid IFN, i en kolumn i Dagens Nyheter.

Statlig industripolitik är på modet igen i både USA och Europa. Ett skäl är felaktiga slutsatser om att Kinas företagssubventioner och protektionism skulle fungera effektivt, men landet har vuxit trots och inte tack vare detta. EU gör klokt i att återgå till marknadsekonomi och frihandel, skriver Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Aftonbladets podd Starta pressarna med Daniel Suhonen.

Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN, intervjuas i podden Dressed Not to Kill.

Lars Calmfors och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, gästar Svenska Dagbladets podd med Andreas Ericson.

Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet och affilierad till IFN, intervjuas om utrikesfödda företagare i magasinet Sign&Print.

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver en krönika på ledarsidan i Svenska Dagbladet.

Thomas Tangerås, forskare vid IFN, kommenterar en nyligen publicerad rapport av forskare vid Blekinge Tekniska Högskola i Ekot, Sveriges Radio.

Fastighetsbranschen uppvisar den svagaste produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet under 2000-talet. Men ett segment sticker ut åt andra hållet. Om detta intervjuas Lars Persson, forskare vid IFN, i Fastighetsnytt.

SNS Konjunkturråd har i sin rapport för 2024 satt tänderna i produktivitetsutvecklingen i det svenska näringslivet. Lars Persson, forskare vid IFN och en av författarna till rapporten, intervjuas i Byggindustrin.

I en slutreplik i Dagens Nyheter skriver Daniel Waldenström, forskare vid IFN, att flera partier använder Långtidsutredningen som argument mot det finanspolitiska ramverket. Det var precis vad jag varnade för.

I en debattartikel i Aftonbladet, skriver bland andra Lars Calmfors och Daniel Waldenström, forskare vid IFN, att Rysslands anfallskrig mot Ukraina har ställt Europa och världen inför vår tids största hot mot fred, frihet och demokrati. Ukrainas folk för striden för oss.

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, medverkar i SVT:s Ekonomibyrån.

Lars Calmfors, forskare vid IFN, intervjuas om bolånetaket i TV4 Ekonominyheterna.

Regeringen vill se över ränteavdraget för blancolån och höja bolånetaket. Förslag som tas emot med viss skepsis av experter. Det är för mycket småduttande. Det är svårt att se något systemtänk, säger Lars Calmfors, forskare vid IFN, till TT Nyhetsbyrån.