IFN:s nyhetsbrev består av fyra till sex brev med titeln Nyheter från IFN som handlar om IFN:s forskning och forskarnas aktiviteter. Tidigare publicerades även ett engelskt nyhetsbrev, IFN Newsletter, med temaartiklar om aktuella samhällsekonomiska frågeställningar.
Assar Lindbeck avled den 28 augusti, vid 90 års ålder. Han var under många år professor och chef för Institutet för internationell ekonomi, IIES, vid Stockholms universitet. Sedan 1995 delade han sin tid mellan IFN och IIES och var fullt aktiv inom forskningen och samhällsdebatten fram till sin död. Hans betydelse för svensk nationalekonomisk forskning kan inte överskattas.
Forskningsprogrammet Elmarknadens ekonomi byter namn. Det nya namnet för programmet är Hållbar energiomställning, ett namn som bättre återspeglar det arbete som nu bedrivs inom ramen för programmet.
Den nya bokenThe Entrepreneurial Society – A Reform Strategy for Italy, Germany and the UK ger unika verktyg för att lösa Europas innovationskris, verktyg som är än mer viktiga efter coronakrisen. Mikael Stenkula, IFN, är en av författarna.
A recent proposal to regulate minimum wages at the EU level has not been well received in the Nordic countries, in which these wages traditionally have been set in negotiations between unions and employers. This article discusses what research has to say about the employment effects of collectively agreed minimum wages and, in light of these findings, disputes the need for supranational minimum wage fixing in the Union.
Vd:ar har bättre psykisk och fysisk hälsa än medelsvensken, det visar en ny studie från IFN. De mår även bättre än advokater, civilingenjörer och personer i finansbranschen. Trots detta har nästan var tredje vd någon fysisk diagnos och var tolfte någon psykisk diagnos.
I höst ger Oxford University Press ut bokenPrivatizing Welfare Services – Lessons from the Swedish Experiment av IFN-forskarna Mårten Blix och Henrik Jordahl. Boken är ett sätt att presentera forskning om en mycket omdebatterad fråga.
Den 5 februari lanseras årets upplaga av bokserienEuropaperspektiv. Denna gång står teknologiskiftet i fokus. Lars Oxelheim är professor i internationellt företagande och affilierad forskare vid IFN. Han är redaktör för bokseriens ekonominätverk sedan 23 år tillbaka.
Det har gått 80 år sedan IFN grundades 1939. Då som Industriens Utredningsinstitut, IUI. I dag heter vi Institutet för Näringslivsforskning. Vi ägnar oss åt oberoende forskning med hög relevans för det svenska näringslivet. Forskningsämnena skiftar med tiden, men strävan är alltid att så tidigt som möjligt hitta de mest angelägna frågorna. Därigenom kan IFN vara en viktig aktör i såväl forskarvärlden som samhällsdebatten.
A key task for economists and policymakers is to predict how markets will respond to regulatory changes. In recent research we analyze the impact of entry regulations on consumers and firms, focusing on product variety. Analyzing rich product-level data, we find that a more liberal entry regime in Swedish retail increases both product variety and efficiency, to the benefit of consumers and firms. Our results suggest that policymakers need to factor in the consequences for product variety when taking regulatory decisions.
I början av oktober besökte en delegation från EU-kommissionen IFN för att ta del av forskningsresultat om hur automatisering och digitalisering påverkar det svenska näringslivet. Besöket var ett led i arbetet med EU-kommissionens årliga landsrapport, en rapport som behandlar medlemsländernas övergripande ekonomiska och sociala utveckling.
Reformer på sex områden, det är vad som krävs för att få ett mer dynamiskt och konkurrenskraftigt företagande. Det menar IFN-forskarna Niklas Elert och Magnus Henrekson som tillsammans med Mark Sanders, Utrecht University, skrivit den nya bokenThe Entreprenurial Society: A Reform Strategy for the European Union. Boken presenterades vid ett seminarium i Näringslivets Hus den 12 september.
I mitten av juni presenterades bokenKollektivavtal och lönebildning i en ny tid (Dialogos Förlag, 2019) författad av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm och Per Skedinger. De har analyserat hur den svenska kollektivavtalsmodellen kan reformeras så att större hänsyn tas till brist på kvalificerad arbetskraft, exempelvis sjuksköterskor, men även samhällsekonomin i stort. Under seminariet och en stundtals intensiv debatt medverkade även Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef Almega, Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall, och Annelie Söderberg, förhandlingschef Vårdförbundet. Journalisten Anna Danielsson Öberg ledde seminariet.
Boken Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse (Dialogos Förlag 2019) har presenterats på ett seminarium i Stockholm. En av bokens två författare, Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och IFN, förklarade att vi måste ta målkonflikten mellan glädje och effektiv inlärning på allvar. Magnus Henrekson, IFN, som inledde och avslutade seminariet sa att den utbildning vi har i dag är ett perfekt recept för att öka klyftorna i samhället.
When should entrepreneurs choose to enter the market with a start-up? And when should they sell their invention or business idea? New research on how entrepreneurs decide between entry and sale offers significant insights for policy makers concerned about economic welfare.
Forskning av Petra Persson, Stanford University och IFN, Maria Polyakova och Yiqun Chen, även de på Stanford, visar att det är 10 procent större sannolikhet att personer med tillgång till informell hälsoexpertis, exempelvis läkare eller sjuksköterska i familjen, blir 80 år eller äldre. De är också betydligt mindre benägna att få kroniska livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärtattack, hjärtsvikt och diabetes. Studien har publicerats av National Bureau of Economic Research och kommer som working paper även på IFN.
IFN har hållit Öppet Hus för doktorander i nationalekonomi och studenter som läser sista året på en masterexamen i nationalekonomi. Studenterna som kom från Uppsala universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Jönköping International Business School, Göteborgs universitet och Lunds universitet, lyssnade först till presentationer av IFN-forskare. Därefter följde mingel där de träffade och talade med forskare och forskningsassistenter.
IFN arrangerade den 6 december, i samarbete med Dialogos Förlag, ett seminarium om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? Inför en fullsatt lokal med en kunnig publik utfrågades inledningsvis professor Lars Calmfors, som är en av författarna, av journalisten Cecilia Garme. Det är till stor del integreringen av utrikes födda som inte fungerar på den svenska arbetsmarknaden, förklarade han: ”På alla nivåer är sysselsättningsgraden lägre för utrikesfödda”, sa Calmfors och förklarade att det behövs fler enkla jobb som är lägre betalda.
Network industries, such as electricity and water distribution, are typically seen to require regulation to prevent excessive pricing. But new research shows how consumer awareness can also create competitive pressure among local network owners. Using a unique data set on publicly-owned water utilities in Sweden, the study finds that utilities set prices similar to those in neighboring networks despite the absence of alternative suppliers for consumers. Moreover, this “price mimicking” behavior is more pronounced in municipalities where local policy makers run a higher risk of being voted out of office.
IFN-forskare diskuterar forskning inom miljö och klimat. Shon Ferguson förklarar att nationalekonomer kan ha stor påverkan på miljön genom att visa på de mest kostnadseffektiva sätten att sänka olika former av utsläpp. Thomas Tangerås kritiserade på DN Debatt regeringens flygskatt. Han påpekade att eftersom de totala utsläppen redan är givna så kommer mindre flygande bara att ersättas av motsvarande ökningar på annat håll. Satsningen riskerar därmed att bli ett slag i luften.
Två IFN-forskare delar med sig av sin forskning om väljarbeteenden. Det är Henrik Jordahl som i en podd diskuterar plånboksröstning. Det vill säga att väljarna röstar på det parti vars politik är mest gynnsam för den egna privatekonomin. Han kommenterar också Socialdemokraternas förslag till en extra semestervecka för föräldrar. Richard Öhrvall berättar i en podd vad det är som får människor att gå till valurnorna. Han uttrycker en viss optimism för att sociala medier kan locka fler att rösta.
Sju steg föreslår forskarna inom det tvärvetenskapliga projektet Financial and Institutional Reforms for the Entrepreneurial Society (Fires), där IFN ingår, för att fler ska våga ta steget att bli entreprenörer i Europa. Forskarna inom Fires har presenterat sina forskningsresultat och en politisk verktygslåda för EU-kommissionen. Den 25 maj hölls dessutom en avslutande publik konferens i Bryssel där forskare, organisationer och företagare deltog.
There is a well-known positive association between job status and health. The relationship has been taken as evidence of how the work environment shapes health. But newly published research from the Research Institute of Industrial Economics (IFN) and the London School of Economics (LSE) establishes an effect in the opposite direction. It finds that better health increases the likelihood of being a supervisor, as well as having more autonomy and more influence at the workplace.
Att mäta forskningsproduktion är viktigt. Antalet citeringar är en väg. "Med citeringar kan vi mäta vad forskare åstadkommit för den tid och de pengar som satsats", säger Magnus Henrekson. Metoden är vedertagen. Numera används forskares antal citeringar som en del i att beräkna resurstilldelning till svenska universitet.
Fake news är numera ett begrepp, efter att ha varit ett av Donald Trumps favorituttryck. Svenska medier stämmer i bäcken inför valrörelsen 2018 och engagerar bland annat forskare för faktakoll. En av dessa är Lars Calmfors.
David Cesarini, associate professor på New York University och affilierad till IFN, forskar om genernas betydelse för ekonomiskt agerande. Han förklarar att med hjälp av dessa forskningsresultat kan forskningen i framtiden bli mer träffsäker.
Magnus Henrekson, IFN, presenterade rapporten Institutional Reform for Innovation and Entrepreneurship: An Agenda for Europe (Springer 2017) vid ett seminarium på Sveriges ständiga EU representation i Bryssel. Seminariet var ett samarrangemang med Svenskt Näringsliv. I studien föreslår forskarna en rad åtgärder för ett mer produktivt företagande. Detta skulle höja EU-medborgarnas livskvalitet och samtidigt stärka EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden.
How important are political rules for economic growth? Recent work at the Research Institute of Industrial Economics supports theories that changes in political institutions can be key determinants of economic institutions and growth. Björn Tyrefors Hinnerich, Erik Lindgren and Per Pettersson-Lidbom examined the impact of Sweden’s 1862 suffrage reform, which extended the voting rights of industrialists. Using a unique data set they found that the reform was a key factor in Sweden’s growth miracle because it gave industrialists more political clout, kick-starting the process.
Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren förklarar i sin nya bokKunskapssynen och pedagogiken (Dialogos Förlag) att dagens syn på kunskap saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet. På ett seminarium i Stockholm förklarade tre av författarna att lärarutbildningen måste fokusera på förståelse för de mekanismer i hjärnan som gör att vi lär oss nya saker och minns dessa. Boken har fått stort genomslag i media.
IFN har tillsammans med Studentlitteratur arrangerat ett seminarium med titeln ”Är forskning motgift mot fake news?” I ett scensamtal under ledning av Magnus Henrekson, IFN, förklarade Ulf Kristersson, M, att det är ett problem att den politiska debatten fjärmat sig från forskningen. Marika Lindgren Åsbrink, LO, ansåg att fake news och filterbubblor är problematiska i debatten. Tre forskare och tillika författare i antologinNationalekonomis frågor berättade inledningsvis om sin forskning.
I en ny bok granskas det knippe av föreställningar, implicita antaganden och regelverk som styr verksamheten i den svenska skolan. Inger Enkvist, Magnus Henrekson, Martin Ingvar och Ingrid Wållgren resonerar kring det faktum att dagens pedagogiska teorier nedvärderar kunskap. De visar att det inte finns stöd i forskningen för att eleverna själva bör upptäcka hur världen är beskaffad, framför att bli undervisade. ”Det elevcentrerade lärandet är ineffektivt. Arbetsminnet blir snabbt överbelastat om man ska lära sig genom att som novis arbeta med att lösa verkliga problem. Ett väl utformat lärarlett lärande är mycket effektivare.”
