Nyheter

Global Award är den världsledande utmärkelsen inom entreprenörskapsforskning. Priset kallas även för "lilla Nobelpriset" och tilldelades i år Per Davidsson, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och vid Australian Centre for Entrepreneurship Research, QUT Business School.

Ett seminarium gällande boken "Europaperspektiv 2023" anordnades på Franska Residenset. Eventet var ett samarrangemang mellan IVA Avd IX, Franska Ambassaden i Stockholm och de Svenska Nätverken för Europaforskning.

På ett möte med Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundets presenterade Fredrik Sjöholm, forskare och vd på IFN, sitt kapitel ut boken Europaperspektiv 2023.

Energiforsk bjöd in flera experter till ett studiosamtal för att diskutera EU:s förslag till reform av elmarknaden. Medverkade gjorde Thomas Tangerås, forskare vid IFN.

Efter decennier av stadigt ökande globalisering är världen på väg in en ny fas. Kina, USA och EU går mot mer nationell slutenhet och att präglas mer av statlig industripolitik. Världen blir mer polariserad och risken för olika typer av konflikter ökar.

Med anledning av detta bjöd IFN in till ett policyseminarium om "Deglobalisering och svensk ekonomi".

På ett seminarium arrangerat av Kommissionen för Skattenytta presenterade Anders Kärnä, forskare vid IFN, sin rapport "Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?". Samtalet modererades av Leif Östling och Ann-Marie Begler.

Vilka trender går det att se i migrationsbenägenheten i låginkomstländer över tid? Hur kan data om migrationsbenägenhet användas för att förutspå framtida potentiella migrationstrender? Det är några av frågorna som diskuteras utifrån en ny rapport, ”Under ytan: Hur många och vilka vill lämna sina länder för att flytta till EU och Sverige?” författad av bland annat Olle Hammar, forskare vid IFN. Seminariet arrangerades av Delmi och sändes i SVT Forum.

På Europeiska konkurrensdagen, eller European Competition Day, samlades representanter för konkurrensmyndigheter i Europa, Europeiska kommissionen, ministerier, politiker, företag med flera. Pär Holmberg, docent och seniorforskare vid IFN, medverkade och diskuterade energikrisen. 

Ett seminarium med fokus på EU:s gränser i en konfliktfylld värld har genomförts i samverkan mellan svenska ambassaden i Helsingfors, nätverket för Europaforskning i Sverige och Utrikespolitiska institutet i Finland. Medverkade på seminariet gjorde Fredrik Sjöholm och Lars Oxelheim, båda forskare vid IFN.

En ny empirisk studie, utförd av Fredrik Heyman och Martin Olsson, båda forskare vid IFN, undersöker om utvecklingen av automatisering och robotisering har påverkat inkomströrligheten mellan generationerna. 

Värdet av vinden - en ny utredning framtagen av bland annat Erik Lundin, forskare vid IFN, har presenterats. Utredningen innefattar även en konsekvensanalys gällande kostnader för vindkraftsägare. 

En ny rapport, skriven av bland annat Olle Hammar, forskare vid IFN, publicerades den 21 april. Syftet med rapporten är att identifiera migrationsbenägenheten till Sverige från låg- och medelinkomstländer (LMI-länder), se vilka det är som önskar flytta till Sverige och hur dessa grupper ser ut.

Organisationen Språkförsvaret har efter en medlemsomröstning beslutat att tilldela Magnus Henrekson, forskare vid IFN, organisationens hederspris. Detta bland annat för att han under en lång karriär inte bara skrivit på engelska utan även haft en omfattande produktion av vetenskapliga artiklar i ekonomiska frågor på svenska. Prisceremonin kommer att äga rum den 22 april.

Kan marknadsmekanismer bidra till att göra den offentliga sektorn mer effektiv? Går det att dra nytta av konkurrens och privata företags innovationer för att få ut mer välfärd för de skattepengar som satsas? Utifrån dessa frågeställningar har bland annat Magnus Henrekson, forskare vid IFN, skrivit en rapport som presenterats på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv. 

I rapporten "Vad hände med Sveriges reformförmåga?" pekar bland annat Andreas Bergh, forskare vid IFN, på att det politiska landskapet har förändrats. ”Sverige är inte längre den kapitalistiska välfärdsstat som vi var tidigare”, säger Andreas Bergh.

Utbildningsminister Mats Persson (L) skriver i Svenska Dagbladet att "Administrationen behöver minska för att ge plats åt universitetens kärn­uppdrag" och hänvisar till en rapport författad av Anders Kärnä, forskare vid IFN.

Sambandet mellan kognitiv förmåga och inkomster är betydligt starkare på kapitalmarknaden än på arbetsmarknaden. Detta visar en IFAU-rapport skriven av Daniel Waldenström, forskare vid IFN, Spencer Bastani, affilierad forskare vid IFN samt forskare vid IFAU, samt ytterligare forskare vid Uppsala universitet.

Förslaget om nya minimibeskattning av bolag och dess ekonomiska konsekvenser granskas i den nya rapporten ”Skattar bäst som skattar sist?”, skriven av Emil Bustos, forskare vid IFN. Rapportens syfte är att djupdyka i den ekonomiska och politiska utvecklingen kring de multinationella företagens vinstflytt, med ett särskilt fokus på Sverige.

Christian Bjørnskov, affilierad forskare vid IFN, har tilldelats ”the Duncan Black Prize"  för sin artikel "Emergencyncies: on the misuse of government powers".

Nu är IFN:s årsbok tillgänglig. Boken sammanfattar hela det gångna året för IFN som verksamhet och lyfter specifika händelser och områden.