Nyheter

Lars Persson, ordförande i SNS Konjunkturrådsrapport 2024: Näringslivets produktivitetsutveckling, presenterade rapporten hos SNS Skåne i Malmö fredagen den 26 januari.  

Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, har anställts som forskare på IFN.

På ett seminarium på SNS den 18 januari presenterade Lars Persson, Karin Edmark, Pehr-Johan Norbäck och Erik Prawitz 2024 års Konjunkturrådsrapport. Samtliga fyra forskare som utgör SNS Konjunkturråd 2024 är verksamma på IFN.

På ett seminarium den 11 januari presenterade Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, och Magnus Henrekson, IFN, boken Unleashing Society’s Innovative Capacity – An Integrated Policy Framework. 

Thor Berger och Erik Prawitz studerar i en artikel i Journal of Urban Economics hur infrastruktur kan påverka samarbete inom innovation. Genom att kombinera patentdata med den historiska utbyggnaden av det svenska järnvägsnätet finner studien att uppfinnare som fick tillgång till järnvägen var mer benägna att samarbeta med andra uppfinnare längs järnvägsnätet. 

Under året har har våra forskare förutom vetenskapliga papper skrivit hela 19 rapporter.  Bland annat för Finansdepartementet, Konkurrensverket, SNS och Utrikespolitiska institutet. Här hittar ni ett axplock av dessa rapporter.

Almega anordnade i samarbete med Centerpartiet en hearing i riksdagens förstakammarsal med fokus på Sveriges tillväxt. Bland de reformer som diskuterades fanns sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta marginalskatter, ökad satsning på forskning och utveckling samt reformering av bostadsmarknaden. I hearingen deltog bland annat Fredrik Sjöholm, vd och forskare vid IFN.

Adrian Mehic och Thomas Tangerås, båda forskare vid IFN, har via projekt erhållit stipendier från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse c/o Handelsbanken Stiftelsetjänst.

Långtidsutredningen 2023 utarbetas inom Finansdepartementet
under ledning av enheten för ekonomisk-politisk analys. I samband
med utredningen genomförs ett antal specialstudier, och nu publiceras ett nytt ramverk för finanspolitiken, författat av Lars Calmfors, forskare vid IFN. 

Andreas Bergh, forskare vid IFN och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, samt Thomas Tangerås, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har valts in som nya ledamöter vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) avdelning ekonomi.

Forskningen om institutioner och tillit har ökat under de senaste åren. IFN anordnade därmed ett symposium på temat, där 14 forskare fick presentera ny forskning på områden som ligger IFN:s forskningsprojekt Cultures of Trust and Institutions of Freedom nära. 

Daniel Waldenström, forskare vid IFN, var keynote speaker på workshopen SWEGPEC i Örebro. Waldenström talade om sin studie “Richer and more equal: Wealth development in the Western world and lessons for policy” för forskarutbildningsprogrammet som Örebro universitet inrättat tillsammans med flertalet andra universitet. 

Thomas Tangerås (tillsammans med Per Hjertstrand) och Henrik Horn, alla forskare vid IFN, har erhållit anslag från Torsten Söderbergs stiftelse. Anslagen uppgår tillsammans till drygt 1,1 miljoner och syftet är att med hjälp av dessa anslag främja vetenskaplig forskning.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) har tillsatt ett arbetsmarknadspolitiskt råd. Rådets syfte är att ge "inspel och synpunkter" till regeringen, och ny medlem från och med november 2023 är Andreas Bergh, forskare vid IFN.

För speciellt inbjudna genomfördes ett seminarium i riksdagen gällande den gröna omställningen och om hybrit är en bra idé. Medverkade gjorde bland annat Magnus Henreksson, forskare vid IFN, som diskuterade rapporten "Från brunt till grönt".

Sveriges riksdag och näringsutskottet anordnade en öppen utfrågning gällande energilagring, och medverkade gjorde Magnus Henrekson, forskare vid IFN. Syftet med sammanträdet var att öka utskottets kunskaper om olika tekniker för lagring av energi och vilken roll energilagring kan ha i ett flexiblare elsystem.

Hur bra hanterar egentligen Sverige ekonomiska kriser och vilka lärdomar borde vi dra av dessa? Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck, alla forskare vid IFN, diskuterar just detta i sin rapport ”Strukturomvandling under ekonomiska kriser – var covidkrisen annorlunda?”. En rapport som presenterades på ett seminarium anordnat av Fores.

Magnus Henrekson, forskare vid IFN, har vid ett webbinarium på Skandinaviska Policyinstitutet presenterat David Sundéns granskande rapport om de fossilfria stålprojekten i norra Norrland. 

Lars Persson, forskare vid IFN, deltog på ett riksdagsseminarium och diskuterade familjeföretagens betydelse inom svenskt näringsliv. Lars beskrev forskningsresultat från IFN:s forskning om familjeföretagens roll under ekonomiska kriser och framhöll att familjeföretag bidrar till stabiliteten i näringslivet.

Adrian Mehic, forskare vid IFN, genomförde en studie utifrån att han undersökt betydelsen av skönhet för akademiska resultat vid olika typer av undervisning. Denna "snygghetsstudie anmäldes, men då Mehic stod upp mot försök att diskvalificera studien erhåller han Academic Rights Watch pris för akademisk frihet.