IFN-forskare

Therese Nilsson

docent

Några av de frågor Therese Nilsson försöker besvara i sin forskning:

• Hur påverkar ekonomisk och social globalisering människors hälsa?
• I vilken utsträckning kan globalisering påverka institutionella förutsättningar för utveckling?
• Vilka ekonomiska konsekvenser hade Spanska sjukan?
• Vilka effekter har införandet av fri mödravård?
 

Aktuell forskning

The Long-term Effects of Long Terms: Compulsory Schooling Reforms in Sweden Martin Fischer, Martin Karlsson, Therese Nilsson och Nina Schwarz

Therese Nilssons forskning berör sambanden mellan globalisering, ojämlikhet och hälsa i rika och fattiga länder. Den aktuella forskningen handlar framför allt om vilka följder globalisering har på hälsa och fattigdom i utvecklingsländer, samt vilka ekonomiska konsekvenser som omfattande hälsochocker ger. Hon forskar även kring om det finns en hälsoeffekt av att leva i ekonomiskt ojämlika samhällen.

Therese tillbringar hälften av sin tid som forskare vid Lunds universitet.

 

Publikationer i vetenskapliga tidsskrifter

Bhalotra, S., Karlsson, M. och Nilsson, T. (2017), Infant Health and Longevity: Evidence from A Historical Intervention in Sweden, Journal of European Economic Association, Vol 15(5): 1101-1157. Länk

Berggren, N., Bjørnskov, C. och Nilsson, T. (2018), Do Equal Rights for a Minority Affect General Life Satisfaction?, Journal of Happiness Studies, Vol 19(5):1465-1483. Länk.

Berggren, N. and Nilsson, T. (2016), Tolerance in the United States: Does economic freedom transform racial, religious, political and sexual attitudes?, European Journal of Political Economy, Vol 45:53-70. Länk.

Berggren, N., Bjørnskov, C. och Nilsson, T. (2016), What Aspects of Society Matter for the Quality of Life of a Minority? Global Evidence from the New Gay Happiness Index, Social Indicators Research, Vol 132(3):1163-1192. Länk.

Bergh, A., Mirkina, I. och Nilsson, T.  (2015), Do the poor benefit from globalization regardless of institutional quality?, Applied Economic Letters, Vol 23(10), 708-712. Länk.

Welander, A., Lyttkens, CH. och Nilsson, T. (2015). Globalization, Democracy, and Child Health in Developing Countries, Social Science & Medicine, Vol 136-137, 52-63. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2015). Globalization and the transmission of social values: The case of tolerance, Journal of Comparative Economics, Vol 43, 371-389. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2014). Market institutions bring tolerance, especially where there is social trust, Applied Economic Letters, Vol 21(17): 1234-1237. Länk.

Bergh, A., och Nilsson, T. (2014). Is Globalization Reducing Absolute Poverty?, World Development, Vol 62(10), 42-61. Länk.

Karlsson, M., Nilsson, T. och Pichler, S. (2014). The Impact of the 1918 Spanish Flu Epidemic on Economic Performance in Sweden - An Investigation into the Consequences of an Extraordinary Mortality Shock, Journal of Health Economics, Vol 36, 1-19. Länk.

Bergh, A, Mirkina, I. och Nilsson, T. (2014). Globalization and institutional quality - a panel data analysis, Oxford Development Studies, Vol 42(3), 365-394. Länk.

Bergh, A. och Nilsson, T. (2014). When more poor means less poverty: On income inequality and purchasing power, Southern Economic Journal, Vol 81(1), 232-246. Länk.

Fischer, M., Karlsson, M. och Nilsson, T. (2013). Effects of Compulsory Schooling on Mortality: Evidence from Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health (IJERPH), 10(8), 3596-3618. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2013). Does economic freedom foster tolerance?, Kyklos, 66(2), 177-207. Länk.

Bergh, A. och Nilsson, T. (2010). Good for Living? On the relationship between globalization and life expectancy, World Development, Vol 38(9), 1191-1203. Länk.

Bergh, A.  och Nilsson, T. (2010). Do liberalization and globalization increase income inequality?, European Journal of Political Economy, Vol 26(4), 488-505. Länk.

Karlsson, M., Nilsson, T., Lyttkens, C.H.  och Leeson, G. (2010). Income Inequality and Health: Importance of a Cross-country Perspective, Social Science & Medicine, Vol 70, 875-885. Länk.

Karlsson, M, Nilsson, T, och Lyttkens, C.H (2010). Health, Happiness, Inequality, Expert Review of Pharmacoeconomics & Outcomes Research, Vol 10(1), 497-500. Länk

Nilsson, T. (2010). Health, Wealth and Wisdom - Exploring Multidimensional Inequality in a Developing Country, Social Indicators Research, Vol. 95(2), 299-323. Länk.

 

Böcker och bokkapitel

Bergh, A., Nilsson, T. och Waldenström, D. (2016), Sick of inequality? An introduction to the relationship between inequality and health, Edward Elgar: Cheltenham, UK. Länk

Nilsson, T och Bergh, A. (2014), Income Inequality, Health and Development - In Search of a Pattern, Research on Economic Inequality Volume 21: Health and Inequality, edited by Pedro Rosa Dias, and Owen O’Donnell, Emerald.

Bergh, A., Nilsson, T. och Waldenström, D. (2012), Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst ojämlikhet och hälsa, Studentlitteratur: Lund 2012. Länk

Nilsson, T. (2013), Multidimensional inequality in Zambia, Encyclopedia of Quality of Life Research, Springer 2013

 

Monographs

Nilsson, T. (2009), Inequality, Globalization and Health, Lund Economic Studies No. 157

 

Publikationer i Ekonomisk Debatt

Berggren, N. och Nilsson, T.(2014). "Sex reflexioner om ojämlikhet". Ekonomisk Debatt, 42(7): Ledare. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2014). "Nationalekonomers politiska relevans". Ekonomisk Debatt, 42(4): Ledare. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2014). "Påvens ekonomiska snedsteg". Ekonomisk Debatt, 42(1): Ledare. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2013)."Lärdomar av en jubilar". Ekonomisk Debatt, 41(4): Ledare. Länk.

Karlsson, M., Nilsson T. och S Pichler (2013). "Effekten av spanska sjukan på ekonomiska utfall i Sverige", Ekonomisk Debatt, 41(1). Länk.

Nilsson, T. (2013)."Vi behöver mer kunskap kring hur biståndet ska utformas". Ekonomisk Debatt, 41(2): 3-4. Ledare. Länk.

Nilsson, T. (2013). ”Nya spelregler för tredje uppgiften”. Ekonomisk Debatt, 41(7): 3-4. Ledare. Länk.

Nilsson, T. och Waldenström, D. (2011), Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras?. Ekonomisk Debatt, 39(4), 6–18. Länk.

 

IFN Newsletter

"Healthcare for newborns has long-term benefits" IFN Newsletter 2-2016. 

 

IFN poddradio

Therese Nilsson intervjuas om sin forskning om hälsans betydelse för ekonomin. Hon har bland annat studerat införandet av mödra-och spädbarnsvård i vissa svenska kommuner 1930-talet. Studien visar att  vården tidigt i livet spelar en avgörande roll för hur det går senare – livslängden påverkas men även skolan och arbetslivet. Detta är kunskaper som kan överföras till dagens utvecklingsländer, menar Therese Nilsson (12 juni 2016). 

 

Institutionernas ekonomi är ett forskningsprogram på IFN. Här studerar forskarna hur människors moral, normer och sociala attityder påverkar deras beteende och därmed ekonomins sätt att fungera. I programmet intervjuas docent Niclas Berggren, chef för programmet och Therese Nilsson (17 december 2017). 

 

Therese Nilsson

Kontakt

Tel : 046 222 4643
Mobil : 073 396 7919
therese.nilsson@nek.l...

Kort beskrivning

Therese Nilsson disputerade i nationalekonomi vid Lunds universitet i september 2009. Titeln på hennes avhandling var "Inequality, Globalization and Health". Hon samarbetar med internationella forskare vid flera europeiska universitet och är examinator vid Trade Policy Training Institute in Africa i Tanzania. 

IFN kalendarium

  • 23
    Okt

    Makro 2018

    Externa aktiviteter

    Åsa Hansson

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se