IFN-forskare

Therese Nilsson

docent

Några av de frågor Therese Nilsson försöker besvara i sin forskning:

  • Vilken betydelse har tidiga utbildningsinvesteringar på hälsa och arbetsmarknadsutfall?

  • Vilka effekter har införandet av mödra- och spädbransvård?

  • ​Hur påverkar kulturella variabler ekonomins funktionssätt?

  • Vilka ekonomiska konsekvenser hade Spanska sjukan?

 

Aktuell forskning

Revisiting Sweden's Comprehensive School Reform: Effects on Education and Earnings Therese Nilsson, Martin Fischer, Gawain Heckley och Martin Karlsson

 

Publikationer i vetenskapliga tidsskrifter

Fischer, M, Heckley, G., Karlsson, M. and Nilsson, T. (2021). Revisiting Sweden's Comprehensive School Reform: Effects on Education and Earnings. Journal of Applied Econometrics, forthcoming. 

Bhalotra, S., Karlsson, M., Nilsson, T. and Schwarz, N. (2020). Infant Health, Cognitive Performance and Earnings: Evidence from Inception of the Welfare State in Sweden. Review of Economics and Statistics, forthcoming

Seblova, N. et al (2020). Does prolonged education causally affect dementia risk when adult socioeconomic status is not altered? A Swedish natural experiment on 1.3 million individuals. American Journal of Epidemology, forthcoming.

Berggren, N. and Nilsson, T. (2021). Economic Freedom and Antisemitism. Journal of Institutional Economics, 14(2): 289-304.

Fischer, M., Gerdtham, U.G., Heckley, G., Karlsson, M., Kjelsson, G. and Nilsson, T. (2020). Education and health: long-run effects of peers, tracking and years. Economic Policy, forthcoming.

Gouveia, F., Nilsson, T. and  Berggren, N (2020). Religiosity and Discrimination against Same-Sex Couples: The Case of Portugal’s Rental Market. Journal of Housing Economics, 50(December):101729. 

Fischer, M., Karlsson, M., Nilsson, T. and Schwarz, N. (2020). The Long-Term Effects of Long Terms – Compulsory Schooling Reforms in Sweden. Journal of European Economic Association, 18(6):2776-2823.

Dackehag, M, Ellegård E, Gerdtham, U, and Nilsson, T. (2019). Social assistance and mental health: evidence from longitudinal administrative data on pharmaceutical consumption. Applied Economics, 52 (20), 2165-2177.

Berggren, N., Ljunge, M. and Nilsson, T. (2019). Roots of Tolerance among Second-generation Immigrants. Journal of Institutional Economics, 15(6): 999-1016.

Nilsson, T., Bergh, A. and Mirkina, I. (2019). Can social spending cushion the inequality effect of globalization?. Economics & Politics, 34(1), 104-142.

Dackehag, M., Ellegård, L. M., Gerdtham, U. G. and Nilsson, T. (2018). Debt and mental health: new insights about the relationship and the importance of the measure of mental health. European journal of public health, 29(3), 488-493.

Bhalotra, S., Karlsson, M. och Nilsson, T. (2017), Infant Health and Longevity: Evidence from A Historical Intervention in Sweden, Journal of European Economic Association, Vol 15(5): 1101-1157. Länk

Berggren, N., Bjørnskov, C. och Nilsson, T. (2018), Do Equal Rights for a Minority Affect General Life Satisfaction?, Journal of Happiness Studies, Vol 19(5):1465-1483. Länk.

Berggren, N. and Nilsson, T. (2016), Tolerance in the United States: Does economic freedom transform racial, religious, political and sexual attitudes?, European Journal of Political Economy, Vol 45:53-70. Länk.

Berggren, N., Bjørnskov, C. och Nilsson, T. (2016), What Aspects of Society Matter for the Quality of Life of a Minority? Global Evidence from the New Gay Happiness Index, Social Indicators Research, Vol 132(3):1163-1192. Länk.

Bergh, A., Mirkina, I. och Nilsson, T.  (2015), Do the poor benefit from globalization regardless of institutional quality?, Applied Economic Letters, Vol 23(10), 708-712. Länk.

Welander, A., Lyttkens, CH. och Nilsson, T. (2015). Globalization, Democracy, and Child Health in Developing Countries, Social Science & Medicine, Vol 136-137, 52-63. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2015). Globalization and the transmission of social values: The case of tolerance, Journal of Comparative Economics, Vol 43, 371-389. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2014). Market institutions bring tolerance, especially where there is social trust, Applied Economic Letters, Vol 21(17): 1234-1237. Länk.

Bergh, A., och Nilsson, T. (2014). Is Globalization Reducing Absolute Poverty?, World Development, Vol 62(10), 42-61. Länk.

Karlsson, M., Nilsson, T. och Pichler, S. (2014). The Impact of the 1918 Spanish Flu Epidemic on Economic Performance in Sweden - An Investigation into the Consequences of an Extraordinary Mortality Shock, Journal of Health Economics, Vol 36, 1-19. Länk.

Bergh, A, Mirkina, I. och Nilsson, T. (2014). Globalization and institutional quality - a panel data analysis, Oxford Development Studies, Vol 42(3), 365-394. Länk.

Bergh, A. och Nilsson, T. (2014). When more poor means less poverty: On income inequality and purchasing power, Southern Economic Journal, Vol 81(1), 232-246. Länk.

Fischer, M., Karlsson, M. och Nilsson, T. (2013). Effects of Compulsory Schooling on Mortality: Evidence from Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health (IJERPH), 10(8), 3596-3618. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2013). Does economic freedom foster tolerance?, Kyklos, 66(2), 177-207. Länk.

Bergh, A. och Nilsson, T. (2010). Good for Living? On the relationship between globalization and life expectancy, World Development, Vol 38(9), 1191-1203. Länk.

Bergh, A.  och Nilsson, T. (2010). Do liberalization and globalization increase income inequality?, European Journal of Political Economy, Vol 26(4), 488-505. Länk.

Karlsson, M., Nilsson, T., Lyttkens, C.H.  och Leeson, G. (2010). Income Inequality and Health: Importance of a Cross-country Perspective, Social Science & Medicine, Vol 70, 875-885. Länk.

Karlsson, M, Nilsson, T, och Lyttkens, C.H (2010). Health, Happiness, Inequality, Expert Review of Pharmacoeconomics & Outcomes Research, Vol 10(1), 497-500. Länk

Nilsson, T. (2010). Health, Wealth and Wisdom - Exploring Multidimensional Inequality in a Developing Country, Social Indicators Research, Vol. 95(2), 299-323. Länk.

 

Böcker och bokkapitel

Berggren, N. and Nilsson, T. (2020), Economic Freedom as a Driver of Trust and Tolerance – In Economic Freedom of the World 2020 Annual Report, edited by Gwartney et al. Vancouver: Fraser Institute: 187-211.

Bergh, A., Nilsson, T. och Waldenström, D. (2016), Sick of inequality? An introduction to the relationship between inequality and health, Edward Elgar: Cheltenham, UK. Länk

Nilsson, T och Bergh, A. (2014), Income Inequality, Health and Development - In Search of a Pattern, Research on Economic Inequality Volume 21: Health and Inequality, edited by Pedro Rosa Dias, and Owen O’Donnell, Emerald.

Bergh, A., Nilsson, T. och Waldenström, D. (2012), Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst ojämlikhet och hälsa, Studentlitteratur: Lund 2012. Länk

Nilsson, T. (2013), Multidimensional inequality in Zambia, Encyclopedia of Quality of Life Research, Springer 2013

 

Monographs

Nilsson, T. (2009), Inequality, Globalization and Health, Lund Economic Studies No. 157

 

Publikationer i Ekonomisk Debatt

Nilsson, T (2019). "Ojämlikhet i sinnet: Richard Wilkinson och Kate Pickett: Den inre ojämlikheten – hur mer jämlika samhällen minskar stress, förbättrar hälsan och ökar allas välbefinnande", Ekonomisk debatt 47(8): Bokrecension

Berggren, N. och Nilsson, T.(2014). "Sex reflexioner om ojämlikhet". Ekonomisk Debatt, 42(7): Ledare. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2014). "Nationalekonomers politiska relevans". Ekonomisk Debatt, 42(4): Ledare. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2014). "Påvens ekonomiska snedsteg". Ekonomisk Debatt, 42(1): Ledare. Länk.

Berggren, N. och Nilsson, T. (2013)."Lärdomar av en jubilar". Ekonomisk Debatt, 41(4): Ledare. Länk.

Karlsson, M., Nilsson T. och S Pichler (2013). "Effekten av spanska sjukan på ekonomiska utfall i Sverige", Ekonomisk Debatt, 41(1). Länk.

Nilsson, T. (2013)."Vi behöver mer kunskap kring hur biståndet ska utformas". Ekonomisk Debatt, 41(2): 3-4. Ledare. Länk.

Nilsson, T. (2013). ”Nya spelregler för tredje uppgiften”. Ekonomisk Debatt, 41(7): 3-4. Ledare. Länk.

Nilsson, T. och Waldenström, D. (2011), Hur kan ojämlikhetens hälsoeffekter identifieras?. Ekonomisk Debatt, 39(4), 6–18. Länk.

 

IFN Newsletter

"Healthcare for newborns has long-term benefits" IFN Newsletter 2-2016. 

 

IFN poddradio

Längre skolterminer – en lösning på skolans problem? Hur kan svenska skolreformer från 1930- och 40-talens Folkskola vara relevanta för svenskt 2020-tal? Det är ämnet för detta avsnitt av IFN-podden. Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet, har tillsammans med sina medförfattare jämfört två historiska svenska skolreformer. Deras resultat visar att förlängda terminer ledde till högre lön och högre pension. Framför allt för kvinnor. (7 februari 2020)

Therese Nilsson intervjuas om sin forskning om hälsans betydelse för ekonomin. Hon har bland annat studerat införandet av mödra-och spädbarnsvård i vissa svenska kommuner 1930-talet. Studien visar att  vården tidigt i livet spelar en avgörande roll för hur det går senare – livslängden påverkas men även skolan och arbetslivet. Detta är kunskaper som kan överföras till dagens utvecklingsländer, menar Therese Nilsson (12 juni 2016). 

Institutionernas ekonomi är ett forskningsprogram på IFN. Här studerar forskarna hur människors moral, normer och sociala attityder påverkar deras beteende och därmed ekonomins sätt att fungera. I programmet intervjuas docent Niclas Berggren, chef för programmet och Therese Nilsson (17 december 2017). 

 

Therese Nilsson

Kontakt

Tel : 046 222 4643
Mobil : 073 396 7919
therese.nilsson@nek.l...

Kort beskrivning

Therese Nilsson disputerade i nationalekonomi vid Lunds universitet i september 2009. Titeln på hennes avhandling var "Inequality, Globalization and Health". Hon är idag verksam vid IFN och Lunds universitet. Therese samarbetar med internationella forskare vid flera europeiska universitet och är examinator vid Trade Policy Training Institute in Africa i Tanzania. 

IFN-podden

Made in Sweden eller en ny vår för globaliseringen? Hur påverkas världsekonomin ett år in i pandemin? Vad har coronakrisen inneburit för handeln, globaliseringen och protektionismen? Blir det fler Made in Sweden-etiketter framöver eller går globaliseringen en ny vår till mötes? Hör Fredrik Sjöholm, professor i internationell ekonomi och vd för IFN i ett nytt avsnitt av IFN-podden.

 mikrofon

IFN-podden började sändas hösten 2013. Ambitionen är att årligen presentera 5–10 sändningar baserade på aktuell forskning inom nationalekonomi.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se